Vad gjorde Joel Nilssons adliga förfader under stormaktstiden?
|
Visste ni att det finns en gammal utdöd svensk adelssläkt bland våra förfäder? Att en av våra äldsta kända förfäder var biskop i Växjö? Eller att en annan av våra direkta förfäder fick besök av Gustav II Adolf och Danmarks kong Christian IV? Eller att brodern till en av våra förfäder som ung student dödades i en legendarisk strid mellan ”den svenska skaldekonstens fader” Georg Stiernhielm och bröderna Wrangel?
Joel Nilsson hade säkert blivit lika förvånad som vi andra. Men så ligger det till. |
Ätten Hilletans vapen. Släkten har nummer 1022 i Riddarhusets lista över svenska adelssläkter.
|
Jag är ingen släktforskare. Men jag åtog mig i början av 2016 att börja bygga upp ett släktträd för min familj på My Heritage. Med stor hjälp av Mikael Wingren, som har sammanställt uppgifter om Joels och Nannys släkt på 1900-talet och 2000-talet, och med hjälp av släktforskning som är utlagd på nätet och uppgifter på olika forum har jag byggt ett träd vars rötter sträcker sig flera hundra år tillbaka. Och det var där jag stötte på det märkliga namnet Hilletan.
Joels direkta förfader Gabriel Månsson Hilletan (1641-1689), född i småländska Tansjö, adlades den 15 oktober 1682 av kung Karl XI. Gabriel hade varit stadssyndikus (ett slags kunglig stadsskrivare) i Kalmar. 1675 fick han det prestigefyllda uppdraget som borgmästare i Helsingborg, en strategiskt viktig försvarspost i ett Skåne som hade erövrats från Danmark bara 17 år tidigare. Men det var inget framtidsjobb, skulle det visa sig. Sommaren 1676 kom danskarna igen med en armé på 15 000 man och erövrade Helsingborg i det krigståg som slutade med slaget vid Lund. ”Vår” borgmästare Gabriel Månsson Hilletan tvingades fly när danskarna tog Helsingborg, men gjorde fortsatt statlig karriär i Sverige. Han blev överproviantmästare vid armén och senare överkommissarie vid amiralitetet i Karlskrona. Och grundade som sagt den kortlivade adliga ätten Hilletan.
Hur många generationer var det mellan honom och Joel Nilsson? Vi tar det släktled för släktled:
Gabriel Månsson Hilletan fick med sin hustru Agneta Juring Billingskiöld bland andra dottern Elsa Margareta Gabrielsdotter (1683-1724). Redan med henne försvann tyvärr den adliga glansen ur vår släkt. Elsa gifte sig visserligen med den adlige salpetersjuderidirektören (salpeter var en viktig råvara till svartkrut) Jakob Lilliegranat i Kristianstad, men när han dog gifte hon om sig med den ofrälse fältväbeln Peter Anders Ramberg, född i Hussalt i Knäred.
Elsa och Peter fick bl a sonen Jacob Persson, som gifte sig med Kerstin Jacobsdotter (1719-1767).
Jacob och Kerstin fick dottern Maria Jacobsdotter, född 1756, som gifte sig med Nils Jönsson, född 1750, sockenskräddare i Putsered, Knäred.
Maria och Nils Jönsson fick bl a dottern Malena Nilsdotter, (1788-1877), som gifte sig med Börje Jönsson (1788-1847), åbo i Västralt.
Malena och Börje fick sonen Pål Börjesson (1822-1908) som gifte sig med Elna Persdotter (1826-1906).
Pål och Elna fick sonen Nils Pålsson (1852-1935), som gifte sig med Petronella Svensdotter (1855-1938).
Nils Pålsson och hans Petronella fick bl a sonen Joel Nilsson (1890-1975). Och resten vet ni.
|
Men låt oss gå ännu längre tillbaka i tiden: Gabriel Månsson Hilletans pappa, vår förfader Magnus ”Måns” Paulin Hilletan (1601-1646), läste år 1633 vid universitetet i Dorpat (grundat 1632 av Gustav II Adolf) i svenska Livland. När han kom hem greps han av någon anledning för högförräderi, men friades tydligen. Sedan gjorde han karriär i det svenska rättsväsendet och slutade som häradshövding i Västergötland och vice lagman.
Magnus Paulins fru Sigrid Baaz (1619-1689) var av fint folk. Hon var dotter till biskopen i Växjö, Johannes Benedictii Bazius (1583-1649), stamfader till de adliga ätterna Ekehielm och Leijonhielm. Det skulle säkert ha glatt Nanny att Joel hade en biskop bland sina förfäder, även om det kanske inte satte några direkta spår i hans kyrklighet.
|
Johannes Benedictii Bazius (1583-1649), biskop i Växjö och Joels förfader. |
Johannes Benedictii Bazius sigill. |
xxx |
Magnus Paulin Hilletans pappa går inte heller av för hackor. Paulus Erici Wirestadius (1580-1634) var kyrkoherde i Markaryd och Virestad. Han hette väl egentligen Pål Eriksson, men latin var på modet bland präster. Markaryd var en viktig knutpunkt på gränsen mellan Sverige och Danmark, och när fint folk kom på besök fick de bo på det bästa stället - i det här fallet prästgården. Vår direkta förfader Paulus Erici hade, enligt uppgift, världens på den tidens mest berömda kunglighet, ”lejonet från Norden”, Gustav II Adolf, på besök tre gånger, nämligen 1613 (freden i Knäred skrevs under den 20 januari 1613), 1619 och 1629. Den danske kungen Christian IV ska enligt adelsvapen.com ha mött Gustav II Adolf hos vår förfader Paulus Erici i Markaryds prästgård 1629. På den tiden var Halland, Skåne och Blekinge ju fortfarande danskt. Christian IV hade nära till Markaryd från t ex slottet i Halmstad. |
En kraftigt berusad Georg Stiernhielm, ofta kallad den svenska skaldekonstens fader, började vifta med sitt svärd på ett barndop - och vår släkting Josef Paulinus dog. |
|
Våra småländska förfäder var bildat folk. Två av Magnus halvbröder, Paulus och Peder, studerade vid universitetet i Uppsala 1633. En tredje broder, Josef, valde liksom Magnus att studera vid Sveriges nyaste universitet i Dorpat i svenska Livland. Det är än idag en universitetsstad av Lunds storlek med det estniska namnet Tartu. Universitetet grundades av Gustav II Adolf 1632, och många unga svenska ädlingar valde att läsa där.
Men Josef Paulinus hade oturen att dö i en våldsam sammandrabbning på ett - barndop…
’Den svenska skaldekonstens fader’ Georg Stiernhielm, och nu citerar jag ur Wikipedia, ”hade utnämnts till ställföreträdande landshövding i Dorpat i den sjuke Fabian Wrangels ställe. Den 13 juli 1641 träffade Stiernhielm på ett barndop två av Wrangels söner, som han redan sedan tidigare hade något otalt med. Bråk uppstod, den kraftigt berusade Stiernhielm beslutade att utkräva hämnd med svärd i hand och fick under den strid som följde ett mycket allvarligt hugg över högerarmen. Han blev sängliggande under lång tid, och fick så bestående men av skadan att han efter tillfrisknandet tvingades skriva med vänster hand.”
För vår släkting Josef Paulinus slutade det ännu värre. Han dog, oklart hur, eller varför han drogs in i uppgörelsen. Bråket blev mycket uppmärksammat och beskrivs i boken ”The Dorpat brawl of 1641” av Anton Blanck, utgiven i Tartu 1938. Svaret kanske finns där. |
Den svenska stormaktstiden (1611-1718) var säkert påfrestande för alla. Inte minst för våra förfäder i Knäredsbygden, i gränsmarkerna mellan Sverige och Danmark. Om inte svenska trupper drog fram och brände och plundrade, så kom danskarna. För bönderna var det nog ungefär lika illa; föreställ er att en armé på fem- eller sextusen man med hästar och tross kommer till byn och kräver mat och foder. Efter ett sådant besök fanns det nog inte så mycket kvar att äta. Det utkämpades också verkliga fältslag i Halland; slaget vid Genevad sommaren 1657, då en svensk armé på 8 000 man drev bort en dansk armé på 9 000 man, eller slaget vid Fyllebro 1676 där en svensk armé på 6 000 man krossade en dansk styrka på 4 000 man. Historiens vingslag slog över Knäred redan 1613, när Gustav II Adolf slöt fred - för ett tag - med Christian IV.
Stormaktstiden var intensiv men kort. Detsamma kan man säga om vår adelssläkt. Ätten Hilletan, som introducerades i Riddarhuset år 1682, dog ut den 27 juli 1748 när den siste manliga ättlingen gick bort. Det fanns - och finns! - förstås en massa ättlingar, men Riddarhusets regler säger att bara manliga arvingar kan föra adelsnamnet vidare. Om någon i vår släkt kommer på idén att ta sig namnet Hilletan kan jag bara önska lycka till; Riddarhuset har som princip att inga utdöda adelsnamn får väckas till liv.
Alla uppgifter till den här artikeln har jag hittat i olika källor på nätet. Jag kan inte gå i god för dem, men litar på att de har skrivits av folk med bättre historiska kunskaper än jag.
Lund i december 2016
Karl G Jönsson
Källor: Bla a Wikipedia, Knäreds forskarring (knaredsforskarring.se) adelsvapen.com och MyHeritage.se
Om du vill ha tillgång till vårt gemensamma släktträd på Myheritage, ge mig din mailadress så får du en inbjudan. karl_g.jonsson@comhem.se
