Hans far var Ola Åkesson född 1807 och mor hette Pernilla Johannesdotter. Ola var skomakare men tog också värvning som båtsman och fick då namnet Plåtslagare, vilket alla båtsmän hade haft som bott i torpet i Hosaby. Av gamla släktdokument framgår att Ola var allvarlig och djupt religiös. Han ville uträtta något större än att laga skor, av husförhörslängder framgår att han hade god kunskap i att läsa och skriva, det ville han utnyttja och flyttade därför till Onslunda i Skåne där han fick arbete som folkskollärare. I samband med detta tog han sig namnet Wingren vilket ska härledas ur Jesus ord "jag är vinträdet ni är grenarna".
Om Pernilla sägs det att hon var mer lättsam och var snabb i replik och hade humor.
Alltnog, Johan föddes 1839 som nummer fyra i syskonskaran, Helena, Nilla och Betty var hans systrar. 1843 flyttade familjen till skolhuset i Onslunda, där Olof föddes 1843 och min farfarsfar Gustaf 1848.
Jag tror att Johan fått lite av allvaret och gudstro från sin far, men förhoppningsvis lite humor och ett lättare sinnelag från modern.
Skolan i Ripa, bild från 1950.
Efter 8 år i Onslunda flyttar familjen 1851 in i skolhuset i Ripa, Åhus. Under de första åren i Ripa studerar Ola vid Lunds seminarium och tar folkskollärarexamen. Barnen får säkert hjälpa till med allt det kan göra hemma, hugga ved ta hand om höns och grisar mm. Vid denna tid var Johan snart vuxen, vilket man ansågs vara när man konfirmerats. Kanske längtar han därifrån och söker sig därför till sjön. 1857 står han skriven som sjöman i husförhörslängden. Han bor också en tid i Sölvesborg hos släktingar kanske någon av systrarna.
Johan står skriven i Ripa från 1857 till 1863. Under de senare åren studerade han vid Navigationsskolan i Karlshamn, där han 28 april 1863 tar styrmansexamen. Samtidigt har han lärt känna sin blivande fru Karna Håkansdotter, senare kallad Karin. Karin bor och arbetar i Sölvesborg.
Hösten 1863 gifter sig Johan och Karin och flyttar till Karlshamn. I Karlshamn är det nog lättare att få arbete som styrman. Johan tar sikte på att bli sjökapten och så blir det också. 1865 står han skriven som sjökapten i husförslängden. Familjen bor inte lång tid i någon lägenhet, ibland bara något halvår. Under åren i Karlshamn föds Carl 1864 och Axel 1866.
1867 flyttade familjen till Sölvesborg och där föds Agnes 1868 och Seth 1870.
Fartygen
Den unge sjökaptenen får till den början under några år föra slupen Ossian, som främst verkar ha gått i kustfrakt, många gånger till Stockholm. Men även till Göteborg, där man i april 1865 kunde köpa potatis vid Franska tomten. Se annonsen!
Det var inte utan vedermödor man framförde segelfartyg, några exempel:
 |
 |
| Slupen Ossian, kapten Wingren, med last af sill och fisk, har 2 augusti 1865 inkommit till Carlshamn för svårt väder. Fartyget hade förlorat segel m. m. |
3 september 1866 Skeppsbrand vid Skeppsbron i Stockholm. Skorstensbrand hade utbrutit. Elden kunde släckas utan större skador. |
|
Man annonserade i tidningar för att få frakter. Detta motsvarar vår tids långtradare.
Till höger bild på en slup källa Wikipedia |
 |
Av en tidningsnotering kan man se att Johan förde slupen Ossian åtminstone till 12/10 1866. Troligen fortsatte han med slupen Ossian tills han fick ta hand om skonerten Jenny omkring 1868.
Skonerten Jenny
Jenny (I) strandad i maj 1862Den ursprungliga skonerten Jenny byggdes 1851 på Björnö av skeppsbyggmästaren Olof Svensson och fick namnet Björn. Johan Ludvig Rosén förvärvade skeppet samma år och bad att få namnet ändrat till Jenny (efter äldsta dotterns namn), vilket godkändes. I Post- och Inrikes tidningar den 23 maj 1862 berättas om en svår dimma utanför Sandhammaren natten mellan den 14 och 15 maj varvid fyra fartyg strandade. Ett av fartygen var Jenny från Mönsterås med B. Ahlqvist som kapten.
Jenny av Mönsterås (II)
Rosén lät 1863 bygga en
ny skonert med samma namn - Jenny (II) på Nynäs skeppsvarv utanför Mönsterås med
Samuel Nilsson som byggmästare. Befälhavare blev först B.A. Ahlqvist, som även
hade varit kapten på den förolyckade Jenny (I). Han blev senare ersatt av G.O.
Bergström.
Enligt notis i tidningen Kalmar från 12 november 1864 berättas om
en storm den 5 november då skonerten Jenny av Mönsterås hade drivit till sjöss
vid Grimskär utan att ha blivit återfunnen.
Fartyget måste dock hittats då det enigt uppgift år 1868 såldes till ett rederi i Sölvesborg. Här följer åren i Sölvesborg med kapten Johan Wingren. Några tidningsnoteringar utgör källa:
| Stockholm 25/5 1869 kapten Wingren, Jenny från Sölvesborg. |  |
 |
För att göra sjömanslivet trevligare så gjorde man säkert
sällskap i mån av möjlighet, detta kan man utläsa från en notis: Stockholm 3/9 1870, Tre fartyg i Stockholm alla från Sölvesborg: Löparen kapten Andersson, En och Två Bröder, kapten Larsson och Jenny, kapten Wingren. |
| Carlshamn 18/12 1870 inkom skonerten Jenny med kapten Wingren. På resa från Sölvesborg till Gävle med last av brännvin, efter att legat fastfrusen i skärgården i 8 dagar. Resans vidare fortsättande under de närmaste dagarna eller veckorna synes omöjlig, då fast is nordvart från Öregrund betäcker farleden. |  |
1880 fick fartyget sin siste ägare – handlanden Elof Magnusson i Pukavik. Natten mellan den 22 och 23 juli 1890 grundstötte hon på Gisselöre strand efter att ha sökt lä för storm och dimma. Därmed blev hon vrak och såld för upphuggning.
Faror och oro
Bakom de korthuggna tidningsnotiserna anar
man ett dramatiskt sjömansliv med många faror som stormar och dimma. Det kunde
säkert gå flera veckor innan anhöriga i hemmahamnen fick besked huruvida maken
eller fadern befann sig i säkerhet eller hade förolyckats. Den oron kan man bara
ana. En stor del av texten om Jenny är hämtad från Mönsteråsbloggen
Barken Rosalie
11/7 1871 blev Johan Wingren kapten på barken Rosalie som ägdes av N Holm Sölvesborg. Detta fartyg var betydligt större än skonerten Jenny och säkert ett viktigt steg i Johans karriär.
3 Mastade Barken Rosalie av Sölvesborg var byggd i Newberryport, USA, år 1856 och mätte ca. 586 engelska tons. Byggnadsmaterialet var ek på kravell. (Bilden får ses som en exempelbild och visar Barken Hilda byggd 1874 för Liljedahls Läderfabrik i Sölvesborg)
Johan seglade Rosalie under åren 1871 till 1873. Många resor till England och USA, vilket man kan se i tidningsnotiser.
Rosalies sista resa i februari 1873 blev det mycket dramatisk. Under resan med spannmålslast från Baltimore mot Londonderry råkade man ut för mycket hård storm, som till slut fick fartyget att haverera och ta in vatten.
Den 5 februari 1873 blev man tvungna att överge skeppet. Till all lycka kunde hela besättningen räddas och tas ombord på North Star och bli ilandsatta i Liverpool.
 Ett fartyg i storm som liknar Rosalie. (Källa Fotoarkivet/Regionsmuseet Kristianstad) |
|
Man kan anta att upplevelsen med Rosalies haveri drabbade Johan hårt. Att misslyckas som kapten är nog mycket svårt att hantera. Dock måste det känts bra att ingen omkom i den svåra situationen.
Det finns inga noteringar om vad som hände efter haveriet i februari 1873, men det vi vet är att Johan avled 1 juli samma år.
Han efterlämnade änkan Karin med fyra minderåriga barn, Carl 9 år, Axel 7 år, Agnes 6 år och Seth 3 år. I dödboken står som dödsorsak "Kroniskt hjärtlidande förenat med sinnessvaghet", han kanske hade "svagt hjärta", i stället för "sinnessvaghet" gissar jag att man idag skulle säga depression, vilket inte är så svårt att förstå i hans situation. Johan blev bara 33 år.
Familjen höll ihop men hade det nog ganska svårt. De flyttade runt i Sölvesborg, under åren 1874 till 1894 flyttar de nio gånger! Troligen fick man hjälp av släktingar där, Johans systrar bodde staden, kanske brodern Olof kunde stötta familjen.
1894 har Axel etablerat sig som handelsman och bor i hus 107, motsvarar idag adress Hästtorgsgatan 2. Hit flyttar också Karin (Marketenterska), Carl, Agnes och Seth. Karin blev hela 80 år och avled 3 februari 1919, fortfarande då med adress nr 107 så de sista åren fick hon äntligen lite ro.
Äldste sonen Carl blev sjöman som fadern, man kan nog ana att hans farbror Olof hjälpte honom med detta. Mer om Carl i nästa kapitel.
